"Fröken Livrädd/Märkvärdig"
Har du någon gång kännt dig liten, ensam och värdelös?
Har du någon gång upplevt känslan av att det känns som om man befinner sig i en sånn där glasboll som man skakar så flingorna yr.
Eller när man har målat in sig i ett hörn.
Eller när man känner sig ensam fast man är två.
Hur man låtsas må toppen fast man inte gör det.
Och hur det känns när allting är svart eller när allting är blommigt, ljust och kärleksfullt.
"Ibland kan jag känna mig alldeles tokigt lycklig!"
"Ibland kan jag känna mig lurad!."
Man måste bli något storslaget Typ Kärnfysiker, filmregissör, eller formgivare på Manhattan! Man måste ha som mål att få Nobelpriset före tjugofem!?
Känns som jag har tappat bort målmedvetenheten mellan ''Glamour'' och arbetsförmedlingen!
"KÄRLEKEN"
- Hur får vi den att stanna kvar!?
Vi letar efter den, vi hittar den, vi fumlar med den, vi tappar bort den, vi hittar den igen och vi vill att den ska vara där för alltid!
Är tricket att inte vara så livrädd hela tiden? eller att vara fröken söt!?
Fröken Livrädd & Kärleken och Fröken märkvärdig & Karriären - Joanna Rubin Dranger
Its not Me - It feels like Me......
jag menar de, men att ligga i mekaniksol är inte alls samma sak som riktig soool. de är lite fy skam.
Vi kanske får samla ihop våra fjuttiga kronor och flyga iväg... :P
Ja visst är de vackra! Jag har tittat på dem några gånger idag, och jag upptäcker något nytt varje gång jag ser på fotona!
