MickanD

Först vill  jag lägga till en sak från gårdagen på Josses begäran! Josse (även jag) kan inte låta bli att vara lite bittra på alla små söta plutti nuttiga par som verkligen härjar omkring ÖVERALLT just nu! Jätte gulligt fast just nu känner vi nog att alla ska vara singel bara för att vi inte får det där gulliga söta pluttiga!

Josse hade tanken att skälla ut (säga att det fick vara nog med gullandet och tänka på oss andra) det gulliga paret som verkligen såg kära och lyckliga ut på bryggan för att sedan knuffa i dom i vattnet!?  och jag kunde nästan höra och känna att hon mena det och gärna ville sätta sin plan i verket... men gjorde det inte.

Tack gode gud.....Pms, trött, förkyld, ockelb-osjukan, svin-sjukan eller bara depp-koma! vem vet?


Till vår dagliga roadtrip! lite av en tradition vi infört, minst en roadtrip om dagen.

Vårt första äventyr blev till Järbo! Tanken med järbo vet jag inte riktigt men väl där kom jag på att jag ville se vita damens hus just för att jag hört att det ska vara lite speciellt! Vi råkade åka förbi huset då vi satt och leta efter ett vitt hus, såklart!

Vi vände tillbax för att se vad kvinnan skrivit på sin husvägg. Väl där ser vi vita damen och fortsatte utan tvekan vidare. Kan inte låta bli att känna obehag när jag ser henne, det lixom kryper i kroppen och jag får kalla kårar och mår illa och blir lite rädd.

Vi bestämde oss för nått lugnare och mer rogivande, så vi åkte vidare till högbo. hälsade på djuren och för första gången i hela mitt liv har jag sett en kanin fräsa åt mig!? Jag blev minst sagt lite chockad och samtidigt lite rädd då jag såg att kaninens ögon blänkte röda och det va ju uppenbart att kaninen kom från en annan planet.

Jag försökte vara trevlig och hejade på kaninen som om kaninen vore mitt barn och får tillbax ett fräsande av dess like! kan inte med ord förklara hur rolig kaninen såg ut. Och hur roligt vi hade åt kaninen. Och kaninen hade säkert jätte roligt åt oss...i smyg.

Geten Ullrik gillade dock oss och bestämde sig för att bli våran polare!

Efter att vi "lekt" med fräsande kaniner och våran nya kompis Ullrik fick vi syn på lekparken! Och vi blev 7 igen! Vi gunga säkert i en timmes tid och jag hade glömt bort hur underbart det är att gunga! hur rogivande det är och hur fri man känner sig! Jag kände mig lycklig och längtade tillbax till gungtiden och tiden som va så enkel.

Vi pratade minnen, vi pratade barndommen, vi pratade nutid och vi sjöng och skrattade, det regnade men inte ens det brydde vi oss om! Vi va lyckliga...och jag hade säkert kunnat gungat hela natten.

Jag gillar våra små äventyr, spelar lixom ingen roll vad vi gör, så blir det alltid bra och vi är glada och mår bra.

Fler äventyr till världen!

Noll insperation och jag känner att det är dags att sluta skriva innan jag kommer undra varför jag skrev och vad och varför!

tjo tjim