The town is difference
Hela helgen har Sandvikens gator och torg haft liv! Det är inte ofta det händer att man ser så mycket folk på ett och samma ställe här. Vilket fick mig att hamna i någon slags "trans"klev utanför porten och upptäckte människor,hundar och massor av bilar.
Om inte det va nog så upptäckte jag nyss att hela stadsparken kryllar av djur! Alltså djur som i kamel, elefant, hästar ! Det vankas cirkus!
I morse ringer klockan 7.00... Plågsamt/smärtsamt och jag försökte något tvingat öppna ögonen, när inte det funka försökte jag åtminstonde kisa lite och när inte det funka så somna jag om!
Men lyckas vakna runt 8. jag masar mig ner från sängen. Man kan säga att händelseförloppet gick med ett långsammare tempo! Allt gick i Slow motion!
Jag hör verkligen hur kroppen skriker efter Kaffe! Och Kaffe is on, under tiden jag väntar på kaffets makt. Vankar jag långsamt runt och försöker att hitta det jag ska och bli klar! Jag börjar bli irriterad och jag inseer att här behövs det kaffe först.
Att något som kaffe kan få mig att bli människa på nolltid!
Under min lilla promenad till sjukhuset, såg jag allt på ett helt annat vis! Många tankar och många funderingar blev till verklighet! Ibland så förstår jag mer än jag vill! förnekelse och åter förnekelse.
Mitt uppe i alla tankar och funderingar så kommer jag på att jag inte alls har tid att strosa runt och tänka. Så bara att raska på och inte tänka alls. Jag tror att mitt låga tempo va till viss del medvetet! Jag säger bara sprutor.
Men nu är det gjort och jag tittar ner på min arm och tycker lite synd om mig själv! Men mäkta STOLT! Jag klara det jag överlevde.
Solen lyser och jag borde inte sitta inne! Så nu får det bli lite takhäng!
The town is back to normal
See ya
//MD
Om inte det va nog så upptäckte jag nyss att hela stadsparken kryllar av djur! Alltså djur som i kamel, elefant, hästar ! Det vankas cirkus!
I morse ringer klockan 7.00... Plågsamt/smärtsamt och jag försökte något tvingat öppna ögonen, när inte det funka försökte jag åtminstonde kisa lite och när inte det funka så somna jag om!
Men lyckas vakna runt 8. jag masar mig ner från sängen. Man kan säga att händelseförloppet gick med ett långsammare tempo! Allt gick i Slow motion!
Jag hör verkligen hur kroppen skriker efter Kaffe! Och Kaffe is on, under tiden jag väntar på kaffets makt. Vankar jag långsamt runt och försöker att hitta det jag ska och bli klar! Jag börjar bli irriterad och jag inseer att här behövs det kaffe först.
Att något som kaffe kan få mig att bli människa på nolltid!
Under min lilla promenad till sjukhuset, såg jag allt på ett helt annat vis! Många tankar och många funderingar blev till verklighet! Ibland så förstår jag mer än jag vill! förnekelse och åter förnekelse.
Mitt uppe i alla tankar och funderingar så kommer jag på att jag inte alls har tid att strosa runt och tänka. Så bara att raska på och inte tänka alls. Jag tror att mitt låga tempo va till viss del medvetet! Jag säger bara sprutor.
Men nu är det gjort och jag tittar ner på min arm och tycker lite synd om mig själv! Men mäkta STOLT! Jag klara det jag överlevde.
Solen lyser och jag borde inte sitta inne! Så nu får det bli lite takhäng!
The town is back to normal
See ya
//MD
Kommentarer
Trackback