MickanD

Nu sitter jag är igen med 100 tankar och funderingar, dock inte nattetid.

Ibland känner jag mig så liten och sårbar...uppfattas stark men känner mig så svag!?

Varför får dom här blogginläggen mig att verka så tragisk!

Helt övertygad om att det är vädrets fel.......Att vakna upp och öppna ögonen och inse att det inte alls lyser någon sol fick mig att vilja blunda HÅRT och somna om igen.

Vilket jag inte gjorde och sitter nu här som Zombie - Mickan. Trött och sliten, känns som jag har en redo bakfylla fast jag inte har det. Varför somna jag inte bara om!? Skönhetssömn släng dig i väggen! Man borde få vara vacker vare sig man sovit 1 timme eller 8.


Jag känner mig inte ledsen, inte glad, bara tom. Det får mig att bli en smula rädd för mig själv! Varför detta hårda skal runt om!?

RENT UT SAGT EN BITCH som inte bryr sig ett skit om någon eller nått längre. Ok där va jag lite hård mot mig själv, jag bryr mig om dom som betyder mest och ni vet vilka ni är. Har kanske inte vart det bästa stödet på sista tiden, handlar mest om att jag inte orkar med mitt kaotiska liv, mitt kaotiska liv som inte alls är så kaotisk. Jag har bara skapat det lite fel och vet inte riktigt vad jag måste göra för att bli nöjd, känna mig hemma!?

Jag behöver bli harmonisk - Någon som vill bjuda mig på en harmonisk resa kanske!?



Ok nu börjar det gå till överstyr så dags att njuta av att jag faktiskt ser solen och hoppas att det inte tänker regna mer.

HAPPYFACE



All ye maidens hede my warning
Never trust the hearts of men
They will crush you like a sparrow
Leaving you to never mend
They will vow to always love you
Swear no love but yours will do
Then they'll leave you for another
Break your little heart in two